Här fick jag plats, och här gick det att andas. Jag hade dock inte fått upp våtdräkten ordentligt så jag kunde inte riktigt sträcka ut tantsimmet, men det kommer nästa gång. Man lär sig lite hela tiden och att det skulle vara så förbenat svårt att få på sig en våtdräkt hade jag aldrig trott. Eller att få av sig för den delen. Fast denna gång kom jag på att det kanske skulle vara lättare att kränga av sig åbäket i vattnet än på land. Och det var det också. Mycket lättare! Hädanefter kommer jag alltid att klä av mig innan jag kliver upp.
Riktigt härligt i allafall. Min kompis som också ska testa triathlon var med. Vi simmade och pratade om allt möjligt. Tills vi blev så andfådda så vi inte kunde prata. Då pausade vi på en klippa, som två sjöjungfrur ungefär. Sen simmade vi vidare och bara njöt av att glida fram genom vattnet. Det finns en liten ö här i närheten. Den rundade vi och så simmade vi tillbaka. Hela passet inklusive sjöjungfrupausen tog ca 40 min. På den tiden tillryggalade vi ca 500 meter. Man kan således konstatera att det finns förbättringsmöjligheter.
Fast varför måste allt gå så fort egentligen?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar