En annorlunda fjällsemester....

Tja, vad ska man säga?! Familjen befinner sig på fjällsemester, något vi alla har längtat efter väldigt länge. Vi har packat trangiakök, vandringskläder, frystorkad mat, löparkläder och allt annat som behövs. Sen, av nån anledning kände jag att jag nog borde ha en stickning med mig. Kanske inte det man brukar ta med på fjällsemester, men ändå...

Och såklart, är det nåt i packningen jag kommer ha nytta av den här veckan så är det nog just stickningen. Själv är jag fortfarande inte helt frisk efter att ha haft feber och halsont under veckan som var, men räknar med att vara fit for fight till imorgon. Men så idag, första dagen i fjällen, vaknar såklart stora flickan med feber och halsont. Hon ligger fn nedbäddad i sängen och sover, jag sitter och stickar, medan resten av familjen är ute och vandrar. Just nu känner jag mig bara så trött. Ska det aldrig ta slut?!? Ni som följer min blogg vet vad vi har tampats med under våren, och även vilka semestrar vi haft tidigare... Det är länge sedan vi var ute på nåt utan brutna armar eller ben, influensa eller annat som gjort att halva familjen fått stanna hemma. Vi hade behövt lite medvind, lite möjlighet att samla krafter. Och stora flickan som har det så jobbigt ändå just nu, hon som längtat mest av alla efter att komma till fjällen, det enda hon ville göra på semestern. Hon om någon hade behövt att få koppla av och bara njuta. Och så är hon sjuk..... Gahhh!

Ush, vad gnälligt detta blev, känner jag. Måste ta mig samman och fatta att det inte alls är synd om mig. Jag sitter i en varm stuga, har godis i närheten, har min familj med mig och har bunkrat upp med jättefint garn som kommer räcka hela veckan. Sämre kan man verkligen ha det, måste bara ställa in mig lite på att det blir på ett annat sätt. Och har vi tur, blir hon frisk så att vi i alla fall kan ta lite kortare turer allihopa. 

Tills dess får jag glädja mig åt min stickning, lite löpning på egen hand och lite vandring med unga dottern. Ja ja...