Härom dagen fick jag en intressant fråga. Så intressant och tänkvärd så jag kände att jag ville utveckla svaret och skriva ett helt eget inlägg om det. Frågan löd:
Måste fråga en sak som jag funderar på. Jag läste att det är hälsosammare med att vara vältränad och ha ett BMI på 27 än att vara smal och otränad. Sen var det någon som hade kommenterat att det finns ingen med BMI 27 som är vältränad. Då började jag fundera på när man egentligen räknas som vältränad. Jag googlade runt lite och bland träningsfreaks är det när man presterar över en viss nivå. Men räknas det inte om man är fysiskt aktiv utan att prestera en massa? Jag råkar ha just BMI 27. Jag vill ju såklart vara så där hälsosam och vältränad.
Min första spontanan tanke när jag läste frågan var att vem har rätt att bestämma över vad som är hälsosamt och vältränad för mig? Vi har ju alla olika preferens, utgångspunkt och förutsättningar. Dessutom har vi olika mål. För någon är målet att springa milen på under 40 min. För någon annan är det att ta 90 kg i marklyft. För en tredje är det att orka sig ut på en kortare promenad. För ytterligare en är det att komma tillbaka efter en skada.
Vem är då jag att säga att gränsen för vältränad går vid BMI 27? Eller vid 40 min på milen? Det finns garanterat de som klarar att marklyfta 90 kg som ligger både över och under 27. Eller klarar milen på 40. Det är inga magiska gränser som delar mänskligheten i "tränad" resp "otränad". Vi är alldeles för snabba med att döma, och tala om vad som är rätt och fel. Lite mer tolerans och uppmuntran skulle göra oss gott.
Men tillbaka till det frågan egentligen handlar om. Är det bättre att vara vältränad med ett högre BMI, än att vara smal och otränad? Mitt svar på det är helt klart JA!! Det är helt klart bättre att ha ett högre BMI i en tränad kropp. Jag tänker såhär.
Först ger BMI inget exakt värde på om man är över- eller underviktig. Man ska se det som en indikation. Det är ett trubbigt mått som inte tar hänsyn till kroppsammansättning. En person som är stark och har mycket muskler får ett högt BMI och ligger ofta över gränsvärdet för "normalvikt". Trots det är vi nog få som skulle betrakta den personen som överviktig.
Om man inte tränar, oavsett om man är naturligt smal eller inte, går man miste om många av de hälsofördelar som träningen ger. Att träna handlar ju långt ifrån bara om att hålla vikten.
Bland hälsofördelarna med träning kan räknas upp:
* Ökad kondition
* Ökad muskelmassa
* Bättre sömn
* Endorfiner utsöndras, kroppens lyckohormon
* Stresståligheten ökar
* Skelettet stärks
* Bättre matsmältning
* Stärker hjärtat
* Blodtrycket påverkas positivt
* Stärker imunförsvaret
* Inlärningsförmågan ökar
Osv
Snacka om mirakelmedicin! Genom att inte träna går man miste om allt detta. Och det gäller ju oss alla, oavsett mål med träningen, eller vilket BMI vi har. Det går alltså inte att gömma sig bakom att man är smal, och därför inte "behöver" träna. Även en naturligt smal person behöver styrka, kondition och allt det positiva som träningen ger, det får man inte av sig självt, bara för att man är smal. Alla har nytta av att röra på sig!
Personligen, men det här är bara vad jag själv tycker, är att hälsosam och vältränad är man när man orkar, klarar och kan göra det man vill. Om jag vill var ute och klättra i klätterställningen med barnen, om jag vill kunna springa en mil, åka skidor eller vandra i fjällen är jag vältränad om jag klarar det. Alltså vältränad och hälsosam utifrån mina mål och mina behov. Jag vill inte låta kroppen begränsa mig, jag vill klara att göra det jag vill, vill kunna orka det jag vill. Då känner jag mig vältränad.
Och det oavsett BMI eller kg på skivstången!
Det vore kul att höra hur ni ser på det här med att vara vältränad och hälsosam. När är man det? Hur tänker ni?
Jag känner mig lite överöst med budskapen "du borde gå ner i vikt", "du borde träna mer" och "du borde stärka din självkänsla". I alla tidningar och på alla löpsedlar tjatas det om detta. Jag märker att jag tar åt mig fast jag kanske inte behöver. För behöver jag verkligen gå ner i vikt?
SvaraRaderaFördelarna med viktnedgång så som jag läste när jag googlade i morse var:
1. Friskare hjärta, på grund av sänkt kolestrol och sänkt blodtryck, (men det uppnår jag redan genom min träning)
2. Minskar risken för typ 2 diabetes, (vilket jag ju redan gör genom att motionera)
3.Mer ork och lust (får jag av motion)
4. Ger mig självförtroende (fast jag känner att jag får mer självförtroende av att lyckas springa en mil än av att motstå en chokladboll).
5. Man blir snygg och får lättare att hitta kläder i rätt storlek ( jag är redan snygg och jag har hittat en affär där det säljs jättefina kläder i min storlek).
Av det kan jag dra slutsatsen att jag trivs med hur jag har det och att det inte finns någon mening med att gå ner i vikt bara för att samhället har bestämt att BMI 27 är övervikt.
Och så kommer frågan om jag borde träna mer och då får jag tänka efter. Vad är egentligen mitt mål med träningen?
Mitt absolut viktigaste mål med att börja träna var att minska ångesten. Det har jag nått. Från att ha haft rätt jobbiga ångestattacker runt 1-2 gånger i veckan upplever jag nu mildare ångestattacker i genomsnitt var fjärde vecka.
Andra saker jag ville uppnå var att få finare hy (det har jag fått), få bättre kondition (jajamen), bli mer kreativ (japp) och få bättre koncentration (jadå). Så fördelarna jag längtade efter har jag fått. Kanske jag då faktiskt kan anse mig tillräckligt vältränad och inte slentrianmässigt få dåligt samvete varje gång jag möts av budskapet "vi tränar för lite" eller " så går du ner i vikt med 20-minutersmetoden".
/ ThereseC
Du har ju verkligen uppnått ett stort och viktigt mål: Att börja träna, och att göra det regelbundet. Det ska du vara jättestolt över!
RaderaSen är det ju beroende på vad DU vill med DIN träning, vad nästa mål ska bli☀️☀️
Jag tycker också att orka och klara av att kunna göra det man vill är ett bra mått på om man är vältränad eller inte. Att vara stark nog att samma dag orka jobba, gå med hunden, jogga och cykla med dottern. Allt det vill jag orka, närhelst tillfälle ges. Kan jag det tycker jag att jag är vältränad, skitsamma om det finns lite fluff på magen.
SvaraRaderaJa, verkligen! Vad spelar fluffet för roll egentligen😃?!
RaderaJag tycker att det borde finnas två olika begrepp, tränad och vältränad. En tränande person rör på sig/motionerar och uppnår därmed hälsofördelarna i din lista ovan och klarar av sin vardag fint.
SvaraRaderaEn vältränad person däremot klarar av vissa prestationsinriktade mål, t.ex. att springa 5 km under 30, milen under 60, lyfta sin kroppsvikt i benböj osv. Sedan kan man ju också vara mer eller mindre vältränad på olika prestationsområden i olika perioder under livet. Ibland är man bara tränad. Det är också helt ok.
Ja, två begrepp kanske hade varit bra. Det låter tänkvärt och bra när du säger det.
Radera/Therese
Ja, varför inte? Finns absolut en logik där som jag gillar:-)
Radera