Där satt den!

Efter en lång tids ökenvandring vad gäller träning och träningsresultat fick jag ett infall att jag skulle köra ett kettlebellpass som jag gett en av mina PT klienter ganska nyligen. Ett mycket enkelt pass, i meningen okomplicerat, alltså inte ojobbigt. Jag gjorde det mest för kul, för att se vad jag utsätter mina klienter för, inte för att jag hade någon större förhoppning om att det skulle bli så bra eller kännas så kul. Men plötsligt händer det, som man säger. Det kändes jättekul och för första gången på evigheters evigheter kände jag mig stark. Det var en mycket ovanlig, men väldigt välkommen känsla. Som en tidig julklapp. Så himla kul, det var jag verkligen värd tycker jag!

Med lite lätt hybris efter det relativt korta, men effektiva, kettlebellspasset fick jag för mig att jag skulle göra ett maxtest i sittande benpressen. Det var länge sedan jag körde den med någon typ av tung belastning så jag visste nästan inte ens vilken vikt jag skulle börja med. Men jäklar vad bra det gick, personbästa på 170 kg. Åsa starkast i världen liksom!! 170 kg är förvisso många som tar, men för mig, med min nuvarande status känns det som världsklass på riktigt. Vilken start på dagen!

Upprymd av mig själv messar jag en av mina bästa vänner för att dela lite glädje. Hon är superstark, alltså riktigt stark menar jag. Typ utomjordiskt stark. Hon tar 240, gaaah!!!! Så mycket kan jag inte ens se framför mig att jag någonsin skulle kunna ta, men 200 kanske?!? Nångång....kanske....
Nåja, 170 är jag mer än nöjd med, det var långt över förväntan, finns gott hopp om mig :-)