Vilken fredag, oj oj oj!

Den här dagen började väldigt bra. Sen fortsatte den bra. Sen blev den ännu bättre. Sen ridå! Och nu är det bra igen. Allt brukar bli bra till slut ju.

Dagen började tidigt med att jag och mannen gick ner till sjön och simmade runt 1000 m. Spegelblank sjö, blå himmel och alldeles stilla. Helt fantastiskt skön start på dagen. När vi kom hem sov barnen fortfarande och vi åt frukost ihop. 

Samma sjö, fast tidigt i våras.

Därefter åkte vi ut till Barkarby för det årliga besöket på outleten. Mannen ville köpa lite kläder och jag hade också några saker jag ville kolla på. Barnen konstaterade redan innan att det ändå inte finns nåt för dem där, så alltså skulle det här bli en stund helt i onödan. För dem alltså. När kan man förresten räkna med att barn följer med utan att knorra, bara för att göra sina föräldrar glada?? Det blev ett bra besök i alla fall. Mannen hittade massor fina saker, ena dottern hittade mot alla odds ett par byxor, den andra hittade en supercool jeansklänning och jag hittade....INGENTING!!! Inte för att jag hade många ärenden men nåt borde jag väl ändå kunnat hitta?!? 

Efter lite lunch åkte vi hem. Jag och mannen skulle ut i skogen och springa, det hade vi längtat efter. Vi klädde snabbt om och drog iväg. Parkerade bilen längst in där industriområdet slutar och skogen tar vid. Vi sprang genom naturreservaten, genom skogen, kom fram vid Ågesta friluftsgård, in mot skogen igen, bort mot Vidjahållet och till slut tillbaka vid start igen. Det här spåret är så roligt! Lagom tekniskt och lagom kuperat. Det går huvudsakligen genom skogen, ibland tät skog och ibland lite glesare, så varierat och bara så kul! Trötta men glada kom vi tillbaka till bilen för att åka hem och fredagsmysa. Och då. Ridå!! 

Bilen hade fått punka. Inte ett luft i ena framdäcket! Och här står vi längst ut i ett industriområde, tidigt en fredagkväll med en skruv rätt in i däcket. Inte riktigt så vi ville börja helgen. Tack och lov eller vad man säger, var däcket inte söndertrasat, utan gick att laga tillfälligt med lagningskitet som finns istället för reservhjul. Och tack och lov igen, jag var inte ensam ute i industriområdet. Hur hade jag i så fall löst detta? Mycket tveksamt om jag hade haft nerver att ta fram instruktionsboken och börja laga. Och ännu mera tveksamt att nån som kunnat hjälpa mig hade kommit förbi förrän typ på måndag. Där hade jag kunnat få vara över helgen. Huga, hemska tanke! Fast jag hade nog lämnat bilen och sprungit ifrån den. Det hade jag nog. Men nu var jag inte ensam så allt löste sig. 

Däckelende!!

Och nu sitter jag här i soffan och tittar på friidrotts VM. Trött i axlarna efter veckans simpass och trött i benen efter löpningen. Men, jag har i alla fall alla pengar kvar! Det kanske fanns nån mening med att det inte blev nån shopping för mig idag. Nu kan jag ju shoppa ett nytt däck istället!!