O-ringen Sälen. Från högt till lågt!

Här ligger jag nedbäddad i soffan, ute på balkongen, omgiven av näsdukar, alvedon, nässpray och annat som tillhör en tokförkyld orienterare. Jag ligger här i mitt elende och summerar min och familjens premiär på O-ringen i Sälen under veckan som var.

Kort sammanfattning:

Barn nr 1: Sprang 3 etapper med bra resultat, hade roligt under tiden och är nöjd med sin insats. Bröt etapp 4 pga sjukdom och startade inte i etapp 5 pga samma sjukdom.

Barn nr 2: Kunde inte springa något alls på hela veckan på grund av sjukdom.

Vuxen nr 1: Kunde inte heller springa pga bruten fot tidigare under våren.

Vuxen nr 2 (jag själv): Sprang de 4 första etapperna och älskade det. Kunde inte starta etapp 5 pga sjukdom.

Redo för start, etapp 1.

Mycket hade alltså kunnat vara lite bättre, men man får vara nöjd med de ljusglimtar som finns, och det var trots rätt mycket sjukdom under veckan, ändå ganska många. 

Veckans första etapper bjöd på härligt väder och löpning i strålande sol. Jag hade på förväg bestämt mig för att satsa på långa distanser med lätt orientering. Lång distans i detta sammanhang är sträckor runt 10 km, fågelvägen på kartan. Kan bli betydligt längre i verkligheten.

Tävlingscenter, Högfjället.

Första dagen mjukstartade jag med en lite kortare bana för att känna på det hela, och komma in i rätt mood innan jag gav mig i kast med de längre sträckorna. Allt kändes bra och framför allt var det väldigt kul. Jag insåg dock redan ute i på fjället att min tid skulle bli urusel eftersom jag gjort alldeles för många  "säkra" vägval. Tex valt att springa längs en längre stig istället för att gå på kompassriktning. Men man lär sig hela tiden, och huvudsaken för mig med orienteringen är att ha kul och hitta alla kontroller. 

Dagarna efter sprang jag de långa distanserna och blev allt eftersom allt säkrare på vägvalen. Riktigt häftigt var det på etapp 4 när det småregnade, var jämngrått och dimman stod tät över fjället. Man kunde inte se mer än kanske 20 m framför sig och att ta ut riktning långt fram var totalt omöjligt. I denna dimma skulle jag ta mig ca 1,5 km rakt över fjället och ner i skogen för att hitta en kontroll vid sidan om ett litet, litet ensamt hus. Kändes till att börja med ganska omöjligt, fanns inget att ta sikte på och inget tydligt att säkra riktningen mot. Ett blåbär som jag behöver se TYDLIGA saker. Men jag var försökte vara systematisk och noggrann och kom faktiskt rakt på kontrollen. Det var riktigt kul, det hade jag aldrig lyckats med i början på veckan!

Efter de fyra första etapperna såg jag fram emot att avsluta veckan med ytterligare en långdistans. Tanken var att jag skulle ta sällskap med äldsta dottern till hennes jaktstart och sedan springa min bana. Så blev det tyvärr inte. Hon fick bryta etapp 4 och tog sig i mål sjuk och ledsen. Hon orkade helt enkelt inte, och sista dagen var både hon och jag rejält förkylda och febriga. Ridå!

Men trots sjukdom och brutna ben hade vi en mysig vecka i Sälen. Jag fick springa 4 härliga etapper och stora dottern 3. Mannen som  numera är avgipsad och kan cykla, cyklade 15 mil totalt och lilla dottern hann sticka färdigt sin halsduk. Vi hade mycket tid att vara tillsammans, mycket tid för stugmys och fick många fina naturupplevelser.

För mig som älskar fjällöpning var detta bästa möjliga miljö för min O-ringen debut. Vi är alla sugna på revansch och har sagt att nästa år i Värmland, då har vi inga brutna ben, inga förkylningar och ingen feber. Då är vi fit-for-fight och då ska vi springa allihopa!!!! Yeah!

Jodå, visst hittade vi lite hjortron också!

Sommar, semester och simning. Och jobb!

Ja lite så är det denna sommaren. Jag har semester. Men jobbar ändå. Och konstigt nog känns det inte alls så konstigt. Jag kommer ta helt ledigt helt nästa vecka, men annars småjobbar jag lite nästan varje dag. Vilket innebär att jag kör mina egna, samt en del vikariepass på gymmet. Och eftersom jag ändå vill, behöver och tycker om att träna så känns det inte speciellt betungande. Och passen ligger antingen på morgonen eller på kvällen så hela dagarna är fria att göra semestersaker. Typ gå och bada, grilla, bygga växthus och bara skrota runt. 

En annan lustig sak på tal om bad, är att jag har simmat en hel del denna sommar. Jag som inte ens tycker om att bada. Riktigt roligt och väldigt skönt är det i alla fall. Men det är nog för att jag har heltäckande våtdräkt och inte behöver frysa alls. Jag är fortfarande på tantsimstadiet, måste försöka hitta nån som kan lära mig simma lite snyggare. Undra om det går att lära sig om man kollar på youtube? Min dotter anser att där finns svaret på allt så jag får väl kolla om hon har rätt?! Fast jag skulle inte tro det. 

Det andra som är lustigt, och roligt, med simningen är att jag har lyckats få med mig andra som inte heller har simmat tidigare. Så nu är vi flera som inte kan simma som ligger och kasar runt ner i sjön. I går kväll efter jobbet, typ kl 21 var jag och kompisen ut en sväng. Det var första gången för henne att långsimma i sjön, själv är jag ju i det närmaste veteran i jämförelse. Vi hade hur som helst en underbar simtur. Sjön låg spegelblank och solen stod lågt, varmt i luften och alldeles tyst och stilla. Så magiskt vackert, en så fantastisk naturupplevelse. Tänk att få var med om det, alldeles här hemma. Jag har det verkligen bra!

Lite drygt 5 veckor kvar till min triahlonpremiär....lite kul i sammanhanget är att mitt företag Naturkraft H.I.T. kommer sponsra loppet med några priser. Det är kul, jag är inte bara nästan triathlet, jag är även sponsor. Det ni!!

Solnedgång över Drevviken. Underbara, härliga Drevviken.
Foto: Katja Schubert Samuelsson

Min hemsida har äntligen fått se dagens ljus!

Trots att mitt företag har funnits i över ett halvår har det inte haft någon hemsida. Och ett företag utan hemsida tycker jag känns lite som en garderob utan kläder, en skivstång utan vikter eller kanske som ett par skidor utan snö. Dvs nåt saknas eller är bara fel. Men nu är ordningen återställd och Naturkraft H.I.T. har fått sin alldeles egna hemsida.

Jag kan alltså stolt presentera: www.naturkrafthit.se

Sidan har jag funderat på ganska länge. Förstås. Det är ganska sällan jag gör något bara sådär och så är det bara klart. Jag funderar, läser på, funderar lite till, kollar runt och sen, när jag tycker mig ha någorlunda koll sätter jag igång. Och då kan det gå ganska fort. Men innan - oj, oj oj....

I vilket fall, nu när sidan är färdig och publicerad, känner jag mig nöjd. Finns naturligtvis massor som kan förbättras. Och så måste den kontinuerligt uppdateras med nyheter, erbjudanden, nya bilder osv. Men just nu, en lördag kväll så här i mitten av juli 2016, känner jag mig NÖJD. Och lite stolt över min sida är jag faktiskt också. Jag tycker om den. Den är fin om jag får säga det själv! 

Kika gärna in och se vad ni tycker. Om ni vill hjälpa mig att sprida den så dela och gilla gärna min facebooksida också. Då är man dessutom med i utlottningen av en hemlig present! 

Detta var allt för nu, nu ska jag med mycket gott samvete njuta av ett glas kallt rosevin. Passa på att njuta av sommaren ni också, det är vi värda!

Simträning påbörjad!

Det här var kul!! Simma i riktigt vatten. Utan klor, utan kakel och utan att trängas med en massa tanter som inte kan simma på riktigt. Sådana som bara kan simma tantsim. Sådana som jag själv.

Här fick jag plats, och här gick det att andas. Jag hade dock inte fått upp våtdräkten ordentligt så jag kunde inte riktigt sträcka ut tantsimmet, men det kommer nästa gång. Man lär sig lite hela tiden och att det skulle vara så förbenat svårt att få på sig en våtdräkt hade jag aldrig trott. Eller att få av sig för den delen. Fast denna gång kom jag på att det kanske skulle vara lättare att kränga av sig åbäket i vattnet än på land. Och det var det också. Mycket lättare! Hädanefter kommer jag alltid att klä av mig innan jag kliver upp. 

Riktigt härligt i allafall. Min kompis som också ska testa triathlon var med. Vi simmade och pratade om allt möjligt. Tills vi blev så andfådda så vi inte kunde prata. Då pausade vi på en klippa, som två sjöjungfrur ungefär. Sen simmade vi vidare och bara njöt av att glida fram genom vattnet. Det finns en liten ö här i närheten. Den rundade vi och så simmade vi tillbaka. Hela passet inklusive sjöjungfrupausen tog ca 40 min. På den tiden tillryggalade vi ca 500 meter. Man kan således konstatera att det finns förbättringsmöjligheter. 

Fast varför måste allt gå så fort egentligen?!?

Jag och min kompis. Efter simning men innan grillen!