Årets träningslista

Så här dags på året duggar summeringarna och listorna tätt. Min bloggkollega Märta, publicerade en rolig lista häromdagen. Den snodde jag på studs och här kommer min version av Årets Träningslista:

Årets trevligaste träningspass: Svårt att inte tänka på något av Majas och mina bravader i fjällen. Kanske när vi sprang runt tjärnen, eller när vi skulle försöka oss på en topptur upp på Svaipa och fick ge upp när vi var nästan framme? Den dagen vandrade vi över 32 km och hann ha riktigt, riktigt trevligt i höstsolen.

Årets roligaste träningspass: Absolut nåt av de pass jag gjort tillsamans med barnen. När stora tjejen sprang sin första mil, eller kanske häromdagen när unga dottern var med och tränade på gymmet för första gången? Så himla roligt att göra saker ihop och så himla kul att de gillar att röra på sig. Mina tjejer💕

Årets segaste skada: Höger vad och fot, utan tvekan. Detta elende drogs jag med hela första halvåret vilket innebar nästan ingen löpning alls. Året avslutades med rygg- och nackproblem, men eftersom jag springer med benen så räknas det nästan inte.

Årets sämsta träningsperiod: Första halvåret, av orsak som nämns ovan. Åh andra sidan gjorde det att jag satsade mer på styrketräningen och fått bra framsteg där. Och dessutom kom jag dithän att jag faktiskt tyckte det var riktigt kul att lyfta, så kanske var det inte så dåligt trots allt?!

Årets bästa träningsperiod: Sommaren och hösten helt klart. Jag kunde äntligen börja springa igen, samtidigt som jag fått till en bra rutin i styrketräningen. Tillsammans kommer dessa delar vara jätteviktiga för målen 2019.

 

Bästa spellistan: Äh, sånt där som musik bryr jag mig inte så mycket om. Jag tar nåt bara och så får det vara bra med det. Fast oftast och helst, inget alls.

Årets lärdom: Det blir bättre! Tids nog vänder det. Vad gäller träningen har det redan hänt, jag springer ju igen! På andra delar av mitt liv måste jag har ännu mera tålamod.

Årets kilometerstatistik: Nu åker nästan skämskudden fram. Löpningen kan summeras med 58,1 mil, vilket är ungefär en tredjedel av vad jag brukade springa i mina fornstora dagar. Men, men. Årets statistik är med detta både stängd och bortglömd, nu kan det bara bli bättre.

Årets mest misslyckade pass: Jag brukar inte tänka att pass är misslyckade. Man kan vara trött, orkeslös, omotiverad osv men har passet blivit av kan jag inte se det som misslyckat. Det är väl de pass man inte gör som är misslyckade?!

Årets utmaning: Pga ont här och där har jag inte tagit mig an några riktiga utmaningar, de sparar jag till 2019. Då blir det både Trosa Ultra Backyard och Halvvättern. Samt gärna nåt mountaibikelopp och nåt mer springlopp.

Något helt nytt jag provade: Klättring! Jag och unga dottern var och klättrade i november och det var bland det roligaste, läskigaste och svåraste jag har gjort. Men så jäkla kul!

Årets övning: Marklyft. I brist på löpning har jag fått ägna mig åt styrketräning. Har därför kört en hel del både knäböj och marklyft. Knäböj är jag rätt bra på om jag får säga det själv, men marklyften har jag fått kämpa mer med. Men det är det värt, marklyften är kanske den mest kompletta övningen av alla.

Årets mest sociala träning: Bergspasset nere i Portugal, helt klart. Jag ville springa långa sträckan, men inte så fort. Fick med mig en annan tjej på det och tillsammans med en av löpledarna tog vi oss ca 15 km på vääääldigt lång tid. Han ångrade nog att han gjort oss sällskap, antagligen fick han skavsår i öronen av vårt kackel, för socialt var det med besked!

Årets träningsmål: När jag i början på hösten tog mig an marklyften lite mer strukturerat och systematiskt hade jag tänkt mig att knäcka 100 kg innan året var slut. Men problem i rygg och nacke under hösten gjorde att jag inte kunde lyfta så tungt, och nådde "bara" 85 kg. En bra bit på väg, men inte ända fram alltså!

Årets hell yeah: Att det går att springa igen! Som jag har längtat och som jag har väntat! Har misströstat många gånger och tänkt att det aldrig mer blir några långlopp för mig. Nu börjar jag förstå att det kommer gå, med tålamod och rätt träning tror jag att det är fullt möjlig under nästa år. Yeah!

Årets slutsats: Det blir verkligen inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli väldigt bra ändå!