söndag 18 januari 2015

Ultraintervaller - På mitt sätt!

För ett par år sedan läste jag om ultraintervaller på nåt forum och blev inspirerad att prova själv, bara med lite anpassning för att passa mig och min situation. Sedan dess har jag kört min variant av ultraintervaller nån eller ett par gånger om året och idag var det dags igen.

Det går kort och gott ut på att springa en timme eller en mil, det brukar ungefär sammanfalla, var tredje timme. Jag brukar börja med min första mil kl 7 på morgonen, nästa kl 10, kl 13 osv. Varje sekvens är alltså på tre timmar varav en timme är löpning och två timmar är vila, äta, byta kläder... Jag brukar springa fyra intervaller per tillfälle och får alltså ihop ca fyra mil en sån här dag.

Varför gör jag på detta viset, kan man undra. Varför springer jag inte bara ett långpass och så är det klart? Det gör jag verkligen oftast, men nån gång ibland är det kul att variera sig och då kan detta vara ett sätt.

Fördelarna är som jag ser det:
* Jag klarar att springa fler mil den dagen än om jag hade sprungit dem i ett sträck.
* Jag får lite återhämtning emellan, och möjlighet att äta.
* Jag kan byta kläder och slipper skav etc orsakat av fuktiga träningskläder.
* Man kommer hem, får lite pepp av familjen och klarar därefter ett pass till.
* Det blir inte långtråkigt, en mil/en timme klarar man ju!
* Om det är skitväder finns viss möjlighet att det har blivit bättre till nästa tur.
* Man hinner inte återhämta sig fullt ut mellan varje pass och det blir en bra och skonsam övning i att vara igång under lång tid.

Nackdelar finns också och dessa har jag noterat under dagen:
* Det tar verkligen hela dagen, man hinner inte så mycket annat under de två vilotimmarna.
* Mot slutet krävs det rejäl beslutsamhet för att ge sig ut igen. Intervall nr 4 tar emot!

Det mesta är helt klart positivt och jag tycker om att köra en sån här dag ett par gånger om året. Jag brukar planera in det ca två månader före ett långlopp, i detta fall Skövde 6-timmars, men pga skada blev det något närmare, men det får gå!

För att kunna genomföra intervallerna på ett så bra sätt som möjligt krävs viss planering. Se till att det finns rena kläder och skor att tillgå. Man måste visserligen inte byta allt efter varje tur, men det är skönt att åtminstone kunna ha torra kläder på sig.
Fundera även igenom maten och tänk på att så lite tid som möjligt bör gå till matlagning, bättre att använda tiden till vila. Alt delegera ut det hela till hemmavarande och säg till när det ska vara klart. Kan fungera!
Om det går, är det trevligt att ha sällskap på någon av rundorna. Denna gång sprang jag allt själv, men tidigare har jag ibland haft sällskap någon del och det är roligt.

Nu ett par timmar efter avslutad löpning känner jag mig mer än nöjd! Nyduschad och nybastad i vår nya bastu som till all glädje passande nog blev klar igår. Måste bara visa den:

Förlåt sidospåret och tillbaka till det jag skulle skriva om! Allt fungerade som sagt och allt klickade, jag orkade hålla ett jämnt tempo hela tiden. Jag kom in i ett bra flow redan från början och kände att allt bara fungerade, sådär som det nästan aldrig gör. Nästa gång ska jag nog springa fem rundor!

Om nån vill springa med mig då så är ni mer än välkomna. Kanske nångång i sommar!?!

2 kommentarer:

  1. Jag gillar upplägget "nu tar jag ett koncept och anpassar det lite grann efter mina egna rutiner och får ut mesta möjliga utifrån vad som funkar i min vardag".

    Själv springer jag sällan långt, men har ändå funderat på ultraintervaller av samma anledningar som du beskriver som fördelar i inlägget. Men oftast slutar tanken redan vid "Springa på natten? Glöm det, då sover jag". Men det går ju faktiskt att göra som du, välja att springa X antal intervaller vid tidpunkter som passar en själv.

    Kanske testar jag också någon gång när jag har för mycket energi över :-)

    SvaraRadera
  2. Första gången jag är inne här. Fantastiskt vad du springer mycket, kul att läsa. Jag hade aldrig hört om ultraintervaller men det låter faktiskt helt ok. För mig låter det bättre, än att köra allt på raken. Jag tog upp löpningen igen i somras och sprang halva Lidingöloppet, då mitt mål är att göra halvklassikern./Eva Persson

    SvaraRadera