Jag glömde ju det viktigaste!

Ja gode tid, det händer så mycket så jag inte ens kommer ihåg den största händelsen av alla. I måndagens blogginlägg summerade jag höstens höjdpunkter och fick ganska raskt kommentaren ”men du avslutade ju din Massageterapeutbildning också”. Ja, det gjorde jag ju verkligen!!

Så för att denna stora händelse ska få den uppmärksamhet den förtjänar, föräras den härmed med ett alldeles eget inlägg. Voilla!

Alltså, för er som inte vet. Det senaste året har jag gått en fantastiskt rolig, intressant och inspirerande utbildning på Axelson till Massageterapeut. 16 långhelger, fre-sön, under ett år. Till detta en hel del hemmastudier. Det har alltså varit en ansenlig mängd timmar detta har tagit, och nu är jag till slut färdig. Eller egentligen är jag inte alls färdig, jag är ju faktiskt alldeles bara i början. Det är nu det börjar! Det är nu jag ska jobba ”på riktigt”, ta tillräckligt betalt och göra detta till en del av min försörjning.

Men för att backa lite, till sommaren 2017 när jag bestämde mig för att göra detta. Hade en längre tid känt att jag ville och behövde komplettera PT jobbet med något mer. Dels för att orka, men också för att kunna hjälpa fler och andra kunder. Jag hade funderat på någon typ av kostrådgivarutbildning, men känt mig tveksam till om det verkligen var rätt väg att gå. Massagen var ett annat alternativ och efter att ha gjort en liten research i branschen valde jag till slut att satsa på massageutbildningen, något jag i efterhand tror var helt rätt.

Jag var också tveksam till om det var rätt tid för utbildning, vår dotter mådde inte bra, monstret fanns (och finns tyvärr fortfarande) kvar, och jag undrade om jag skulle orka allt. Men efter att ha stött och blött, funderat, bestämt mig, ändrat mig igen, velat och tvekat bestämde jag mig trots allt för att köra. Det skulle ju faktiskt också ge mig väldigt mycket positivt. Ny kunskap, ny inspiration, ny energi, nya möjligheter och dessutom en massa nya vänner. Att jag dessutom fick tillgodoräkna mig anatomin från PT utbildningen var nog det som till slut fällde avgörandet. Det verkade bli hanterbart, och det blev det också!

Och nu, ett år senare, är jag klar!!! Ett år med många timmars studier, massor med praktisk övande och massor med tid i skolbänken är över. Har lärt mig klassisk massage, sittande massage, tryckmassage, taktil behandling, ansiktsmassage, triggerpunktsbehandling, stretching, mjukdelsbehandling, käkledsbehandling och massa, massa annat.

Jag är inte färdig, inte på långa vägar. Det finns hur mycket som helst som jag vill lära mig, bindvävsmassage, koppning, zonterapi….

Men just här och nu är jag nöjd. Så nöjd med det jag har uppnått såhär långt. Jag tar emot massagekunder på gymmet, jag masserar ute på företag och jag tar emot hemma. 

Jag är igång och jag är glad!!!

Inga fler såna här veckor, tack!

Sitter här på gymmet i väntetiden mellan två pass och reflekterar över veckan som gått, trots att det bara är torsdag morgon och mycket hinner hända ännu. En vecka med stora skillnader, från härligt, glatt och mycket energi till nedstämdhet och sorgsenhet och däremellan nån slags normalläge.

Vi börjar veckan med veckoslutet, Stockholm Marathon helgen. Mina klasskompisar som också skulle vara med och massera löparben längs banan, kom redan i torsdags. Så roligt att få ta emot dem och hinna umgås och prata om allt. Sånt som man inte hinner på rasterna. Kände mig glad och harmonisk och såg verkligen fram emot att få stå och serva löpare. Jag har ju sprungit flera gånger, och att igår få hjälpa löparkollegor kändes toppen. 

Och vilken dag vi hade! Vi stod vid Rålis, där löparna passerade två gånger, vid 8 och 35 km. På första passeringen var det lugnt, en handfull löpare som behövde massage, men de flesta mådde bra. Vi misströstade nästan om ni förstår mig rätt, skulle vi få åka hem utan att ha masserat typ nån?! Den farhågan var dock helt obefogad, för på andra passeringen var det som att dra ur pluggen på riktigt. Kändes som att alla behövde hjälp. Våra britsar räckte inte och vi fick lägga ut handdukar i gräset. Vi masserade, stretchade och tog om hand. Löste problem som vi inte var förberedda på, och såg hur hårt värmen tog. Har aldrig sett så mycket svettiga ben, så många brutala kramper och så många uttorkade människor på samma gång. Men så roligt det var. Är så glad att vi fick stå just där och uppleva loppet runt omkring, att vara mitt i händelsen!

Veckan började sedan som veckor brukar börja, jobb, skola och allt det vanliga. 

På tisdagen hade vi tid med vår stora flicka på en specialistmottagning för bedömning om deras behandling skulle kunna hjälpa henne. Vi hade hört talas om denna mottagning och andra som fått bra hjälp, och var därför både förväntansfulla och väldigt hoppfulla, kanske skulle detta bli vändningen även för oss? Men, efter tre timmars samtal i olika konstellationen, gjorde de bedömningen att hennes problematik inte hörde hemma där. Att deras metoder inte är rätt för henne. Dottern grät, och nästan jag också. Vi visste ju att det bara var en bedömning och att ingenting var säkert, men ändå, vi hade satt så stort hopp till detta. Vad som ska hända härnäst vet vi inte. Mer än att vi är i snart sagt, desperat behov av hjälp. Hon orkar inte, och vi orkar inte heller! 

Nationaldag. Ledig dag för de flesta, men inte riktigt för mig. Jag började dagen tidigt med tre PT klienter men var ändå hemma strax efter 10. Helt ok tycker jag. Dagen förflöt välbehövligt lugnt. Lite fix i trädgården, lite slötittande på Biggest Loser och resten bara slappa. 

Idag, torsdag, väntar ett läkarbesök med stora flickan, följt av inköp av skolavslutningskläder. Samt lite jobb däremellan varven. Hektisk dag, som gärna får vara över snart. 

Veckan kommer sedan avslutas med en förväntat jobbig tandutdragning på unga dottern. Vi gjorde ett försök för ett par veckor sedan, men hon var så rädd och skrek så att tandläkaren också blev rädd, och fick avbryta. Nu ska hon få dricka nåt avslappnande och lugnande innan så att hon blir lite avtrubbad och kanske inte bryr sig så mycket. Hoppas jag, för hon har redan på förväg deklarerat att hon INTE tänker dra ut tanden denna gång heller. Jag har mutat med glass efteråt och lunch på Subway om allt går bra, hoppas hoppas verkligen att allt går vägen....

När vi har återhämtat oss från tandläkare och annat kommer familjen på besök. Det kommer bli Gröna Lund på lördag och Lida Loop på söndag. Jag ska inte cykla, men flera av de andra ska. Själv servar jag med mat och kanske att jag masserar ett och annat ben?

Bra start och bra avslut på veckan kan man säga. Allt däremellan vill jag helst glömma. Nästa vecka är en ny vecka och då kommer allt vara mycket bättre! 

Vinnartjejen!!!

Stockholm Marathon, årets från-sidan-perspektiv

Mitt sociala flöde svämmar i dessa dagar över med inlägg från förväntansfulla, nojiga, glada, skadade, väl förberedda och inte lika väl förberedda löpare. Det känns som att ALLA utom jag ska springa på lördag.

Normalt sett hade jag tillhört denna löpande marathonskara, har gjort det många gånger, så jag vet. För oss som identifierar oss som löpare är detta en stor och viktig vecka. Men, av olika skäl, blir det inget springande i år. Heller, borde jag nästan säga, det är ett par år sedan jag sprang sist. 

Normalt sett hade jag idag tisdag, eller möjligen i morgon, tagit min sista lätta runda för att vara riktigt pigg i benen till på lördag. Jag hade ökat lite på maten för att ha alla reserver fyllda. Jag hade med gott samvete och förväntan tagit ett par träningsfria dagar, och bara väntat in dagen D. Men i år blir det andra bullar! 

Jag ska ju förvisso delta i år också, men på ett annat sätt. Jag ska serva trötta, onda, stela löparben i massagetältet vid Rålambshovsparken. Så förberedelserna i år är mer av slaget fundera på hur mycket olja som kan behövas, hur mycket vatten behöver jag dricka när jag inte ska springa, hur många ben kommer jag att ta hand om, vilken del av dessa ben som kommer vara i mest behov av vård osv. Spännande frågor det också, det ska verkligen bli jättekul. Men ändå, det är jubileum och första året på nya envarvsbanan. Hur kul hade det inte varit att, så att säga, att uppleva detta löpandes? Jag tror det hade varit vääääldigt kul! Men, en viss fot har satt löparplanerna ur spel och jag får nöja mig med att uppleva loppet från sidan. 

Och jag lovar, alla löpare där ute, jag kommer ta väl hand om er. Jag vet hur det känns, jag vet hur långt det är, jag vet exakt hur ont det gör och jag vet hur alldeles, alldeles underbart det är!

Massageutbildningen, startskottet på steg 2

Ja, vilken helg alltså! Precis klippt slut nu. Efter fyra veckors uppehåll efter att steg 1 slutade var det dags att starta utbildningens steg 2. Några klasskompisar valde att bara gå steg 1 och var därför inte med nu. I gengäld fick vi ett gäng nya kompisar vilket såklart var jättekul.

Fredagen ägnades åt muskelanatomi, vilket jag läst tidigare på PT utbildningen. Rätt skönt att känna igen sig, att inte allt var nytt. Och en ordentlig repetition kan behövas, känner jag. Även om jag kände igen allt, och har läst det tidigare, var det en hel del jag förstod på ett annat sätt nu när jag jobbat med träning i ett par år. Verkligen intressant och nyttigt måste jag säga!

Lördagen, min födelsedag dessutom, ägnades åt mjukdelsbehandling. Att analysera rörelser, test av muskelstyrka och muskelfunktion samt behandlingstekniker. Väldigt intressant och också väldigt fascinerande att se hur mycket vi massörer faktiskt kan hjälpa våra klienter med. 

Efter en lååååång dag i skolan, och med en gigantisk huvudvärk, var det dags att åka hem och fira lite. Och familjen hade gjort så fint för mig. Först en drink, sen grillad fisk och så tårta på det. En bra, men väldigt annorlunda födelsedag! 

Idag, söndag, började dagen med pilates. Riktigt bra att vi får lära oss detta också. Dels för att ha ett bra stöd i kroppen när vi jobbar, men också för mig som PT. Mycket av detta har jag jättestor nytta av när jag jobbar med bålstöd med mina klienter i gymmet. Därefter och resten av dagen ägnade vi åt mjukdelsbehandlig, fortsättning på det vi gjorde igår. Vi tryckte, drog, töjde, knycklade och bände på varandra. Hittade punkter som vi inte visste fanns. Hittade konstigheter, och hittade sånt som vi trodde var konstigt, men som var helt normalt. Vår lärare varnade oss för att att vi skulle bli helt bombade med information och att det skulle bli typ kortslutning i huvudet på oss allihopa. Och visst, väldigt mycket var det, och väldigt mycket nytt. Men ändå, nån kortslutning var jag inte närheten av. Mer en känsla av hur himla intressant detta är och hur mycket det finns och hur mycket mer jag vill lära mig. Nu ska jag hem och plugga, öva, samla på mig frågor och bara låta allt sjuka in och sorteras in i rätt låda i huvudet.

Och så ska jag vila, krama barnen, slötitta lite på TV och sen ska jag SOVA!  Hade varit rätt skönt att vara ledig i morgon, eller åtminstonde börja lite senare, men icke då. Klockan 7 har jag min första PT klient och då ska jag vara fit for fight igen. Oh ja....

.

Taktil massage

Vilken härlig dag!

Idag har jag lagt ytterligare en viktig pusselbit till min verksamhet. Idag har vi lärt oss taktil massage på min utbildning. 

När dagen började visste jag inte så mycket om det. Inte mer än att det är en lättare massage, som mer går på ytan. Nu, ett antal timmar senare, kan jag säga att det öppnade sig en ny värld. Det stämmer att det är en mer "ytlig" massage. Man går inte ner i musklerna, utan bearbetar huden. Och i huden sitter alla känselreceptorer, olika tätt på olika ställen på kroppen. Väldigt tätt på händer och fötter, och glesare på tex ryggen. Genom att beröra känselreceptorerna påverkas hela kroppen och oxytocin frigörs. Oxytocinet är kroppens eget "må bra" hormon, och det dröjde inte många minuter innan välmåendet spred sig. Lugn, avkoppling och total avspänning tror jag de flesta av oss upplevde. Flera somnade till och med. Så fantastiskt skönt, det här är nåt som alla borde få känna. I en stressad och pressad tillvaro behöver vi olika sätt att komma till ro och slappna av. 

En komplett behandling tar lite drygt en timme. På den timmen går man över kroppen med olika typer glidande, cirklande rörelser. Man lägger mer tid där känselreceptorerna sitter tätt, och lite mindre tid där de sitter glesare. 

Taktil massage passar alla. Har man värk, ont i kroppen, känner sig lite ömtålig eller är akut stresspåverkad kan det vara ett väl så bra alternativ som klassisk massage som är djupare och "hårdare".

För er som bor i närheten (Polkavägen 4, i Trångsund) och vill ha massage, taktil eller vanlig, för er kommer jag lägga ut lediga tider på mitt företags Facebook sida, NaturkraftHIT. Följ gärna den för aktuella tider och även en hel del annan info och inspiration.

Nu ska jag, nöjd och belåten, ta lördagkväll. Ha en fortsatt bra kväll allihopa!

Ansiktsmassage säger jag bara....

Har precis kommit hem efter ytterligare ett utbildningstillfällen på massageutbildningen. Mycket repetition denna gång, mycket öva på grepp som inte riktigt satt och så lite töjningar på det.

Helgens höjdpunkt var dock inte longering av Gastrocnemius eller hans moster, utan ansiktsmassagen. Alltså, jag säger bara Ansiktsmassage! Oh milda makaroner, så skönt det var!! Helt överraskande, galet skönt, och dessutom helt oväntat att det skulle vara så skönt. Bara lätta strykningar över ansiktet. Några lätta tryck på några ställen, men i princip bara väldigt lätt beröring. Det dröjde inte länge förrän jag hörde tunga andhämtningar och tom några snarkningar runt omkring mig. Så himla avslappnande! Att det skulle vara skönt och behagligt trodde jag nog, men inte att det skulle vara så härligt. Vilken grej alltså. Det var inte väntat! 

Har nu testat att massera ansiktet på unga dottern och det funkade där också. Trodde nästan att hon somnat när jag hör nåt svagt "mamma.....kan vi....inte...åka och bowla....nån dag....." 

Tja, why not?

.

Öva, öva, öva....

Jag inser ju att för att bli en bra massör måste jag öva. Öva lite till. Och öva ännu mer. Men det är lite svårt att få till. Inte så att det saknas objekt att öva på, det finns tvärt om en hel massa som erbjudit sig. Man jag har inte riktigt fått till att bestämma nåt med nån, det dagliga har helt enkelt fått ta för mycket plats. Men idag iallafall, tryckte jag ner en familjemedlem i taget på massagebänken och tvingade dem att ta det lugnt och varva ner. Ska bara, ska bara, sen kommer jag.... Och sen när de väl ligger där vill de aldrig att jag ska sluta.

Och inte jag heller, det är riktigt roligt. Och intressant. Hur olika, olika personer upplever massagen. Och hur olika de känns under händerna. Unga dottern som håller på och skratta ihjäl sig bara hon tänker på det, hon blir kittlig av bara tanken. Och den äldre som tycker det är för mycket jobb att klä av sig och helst skulle vilja bli masserad med kläderna på. Och mannen, som alltid har så mycket viktigt att göra... Vilken familj va?!? När jag bara står där med olja och varma handdukar och bara vill göra det skönt för dem. De förstår nog inte sitt eget bästa misstänker jag.

Så, om det finns några hugande aspiranter utanför detta hus är ni välkomna att höra av er. Jag har inget myspysigt rum med fluff, dämpad belysning eller välmatchade handdukar. Men jag har en massagebänk i ett rum fullt med legogubbar och div bra-att-ha-saker. Det ni!

Så om ni håller tillgodo med legot och det andra, så lovar jag att ge er en så proffsig massage jag bara kan. Med reservation för att jag kommer att missa nåt grepp och ta ett annat två gånger. Eller att jag kommer glömma ett ben och och istället massera en arm. Men i stort sett kommer det att gå vägen. Och ni gör mig en stor tjänst. 

Så, vem anmäler sig först?!

November, so far....London, Massageutbildning, inget ont i ryggen....

Vilken rivstart på månaden! Jag har redan hunnit med fyra viktiga saker:

1. Blivit av med ryggvärken. Detta hamnar på klart första plats, för med den värken funkade ingenting, så det är liksom en förutsättning för allt annat. Jag kan inte nog lovorda min bästa Naprapat-Fredrik för ett fantastiskt jobb. OBS att jag inte får betalt, eller på annat sätt är mutad/hotad att skriva detta. Det är bara från hjärtat, rakt av! 

2. Varit på höstlovsresa i London. En resa med klart Harry Potter tema, kan man säga. Barnen har länge önskat att få se inspelningsstudion och även en rad andra platser som på olika sätt varit med, eller gett inspiration till olika delar av böckerna. Vi tog oss alltså runt i London utifrån ett Harry Potter perspektiv och besökte bl.a. Kings Cross station (med perrong 9 och 3/4), Leadenhall Market (Diagongränden och Den läckande Kitteln) och Milleniumbron (som Dödsätarna förstör i sjätte filmen). Samt en hel del annat, utan anknytning till trolldom.

.

Det som var annorlunda med denna resa gentemot typ alla andra resor vi gjort de senaste säkert 10 åren var att löparskorna fick stanna hemma. För första gången på evigheters evigheter sprang jag inte en meter under semestern! Jag älskar annars att ge mig ut tidigt och ta ett par km på egen hand och kolla mig omkring lite innan frukost. Det är en bra start på dagen och det är spännande på nåt vis att få upptäcka saker springandes. Men min rygg kändes så ömtålig så jag helt enkelt inte vågade. Hade inte velat att den pajade ihop just där och då. Eller egentligen inte nån gång faktiskt!

3. Signat upp två nya PT kunder. Så kul och spännande att få ta del av nya människor, med sina behov och målsättningar, och få bli en del av deras vardag ett tag framåt. 

4. Haft andra tillfället på Massageterapeut utbildningen. Lika bra som förra gången och som vanligt efter en helg på Axelsons är jag både totalt slut, och full av energi. Allt på samma gång i en salig röra!

.

Även en femte grej skulle lätt ha platsat på listan, om den hade ägt rum, vill säga. På fredag är jag och mannen nämligen medbjudna till Stadshuset där en av mina bästa vänner ska promoveras (bli doktor, helt enkelt). Jag är så glad att vi får vara med och dela hennes ögonblick och jag är så stolt över henne! Och så är det ju så spännande att få klä på sig fina kläder och få komma till Stadshuset vid ett såhär fint tillfälle. Innan dess ska jag lägga upp hennes klänning så att hon blir riktigt fin. Fast allt detta har alltså inte hänt än, det är därför jag inte skriver om det. 

Dessvärre har även monstret vaknat till liv och gjort sig påminnt. Men just nu orkar jag inte tänka på något j***a monster utan tänker på alla bra saker som händer. Faktiskt tur att det är så många sådana!

Massageutbildning påbörjad-check!

Denna helg, eller rättare sagt igår, påbörjade jag mitt nästa stora steg mot en tillvaro helt inom friskvård och hälsa. Jag påbörjade steg 1 av 2, i en utbildning till Massageterapeut. Nu är dag två tillända och jag sitter i soffan med ett stort leende på läpparna. Jag är uppriktigt tacksam för att jag har fått den här möjligheten. Fått möjligheten att fördjupa mig i saker som jag älskar. Först PT och nu detta. Jag är glad ända in i hjärtat!

Idag, vår andra dag, var det dags för oss att massera på riktigt. Igår hade vi endast teori, men idag var det dags för oss att prova grundläggande grepp och tekniker i praktiken. Och det visade sig vara en hel del att hålla i huvudet. Först efflurage, sen pettrisage, sen kaningrepp, sen friktioner, sen lite mera efflurage, sen ändra handduken, massera annan kroppsdel, lite mera efflurage, lite mera olja, ändra handduken igen, ny kroppsdel, kom på att jag missat kaningreppet på kroppsdel nr 1....puh.... Men jäklar vad kul det var. Och så skööööönt! Eftersom vi övade på varandra har min baksida säkert fått flera timmars massage idag. Fattar ni vilken lyx!?!

I väntan på första massagen....

Nu är dagen snart slut och huset är alldeles tomt. Resten av familjen är i Dalarna på orienteringstävling. Känns lite underligt att vara själv, det händer inte så ofta, men just ikväll är det skönt. Jag är trött efter en lång och intensiv dag med massor av intryck och nya människor.

Min ensamma kväll har jag tillbringat i bastun, bara en liten stund och inte så varmt, det var skönt. Men det blir snabbt för mycket, så en liten stund räcker. Det är vardagslyx. Och lite vardagslyx ska man kosta på sig. Ofta. 

Nu sitter jag i soffan och summerar mina intryck. Ett glas vin, lite goda saker att tugga på och en familj som allihopa är nöjda med sina insatser på dagens tävling. Det har varit en bra dag. Och imorgon är det en ny dag. Med mera massage. Då ska vi ta oss an sätet. Och så framsidan. Det kommer bli bra det också!

Dags att damma av skolböckerna

Vad tiden går fort. På fredag är det dags för mig att börja skolan igen. Det känns så länge sedan jag bestämde mig och anmälde mig, och nu är det äntligen dags att börja. För er som inte vet, ska jag vidareutbilda mig inom friskvård och hälsa, och gå en utbildning till Massageterapeut på Axelsons. Jag tänker att det kan vara ett bra komplement till min PT och träningsverksamhet.

Precis som PT utbildningen kommer denna utbildning genomföras på distans med mycket hemma studier och med ca en långhelg (fre-sön) i månaden på plats i skolan. Jag ser fram emot det, samtidigt som jag känner mig lite orolig. När jag gick PT utbildningen hade jag ett "vanligt"jobb samtidigt. Nu jobbar jag med hälsa och träning på heltid och har ingen fast inkomst, och inte mycket till fasta arbetstider heller.  Jag har ganska bra möjligheter att planera min tid, samtidigt som vi har en flicka som behöver ganska mycket stöd. Jag har velat hit och dit, om det här är rätt tillfälle att börja skolan, eller inte. Om jag redan har tillräckligt mycket omkring mig, eller om det finns utrymme för detta också. 

Det som fällde avgörandet var nog hur jag kände mig under tiden jag gick PT utbildningen, hur mycket energi och glädje dessa utbildningshelger tillförde mig. Jag såg fram emot dem så mycket, jag fick så mycket energi och jag lärde mig så mycket. Det var riktiga ljuspunkter i tillvaron och jag riktigt sög in varje ord som sades. Dessutom alla människor jag träffade, flera som blivit riktiga vänner, som finns kvar. Allt detta positiva gjorde att jag till slut valde att ta steget nu igen. 

Nu är det såklart nya förhållanden, ny klass, nytt område osv, men ändå. Vi som börjar på fredag, och ska göra dettta tillsammans det närmaste året, har ett gemensamt intresse. Vi har förstås alla har våra olika ingångar i det hela, men vi har ett gemensamt mål. Så även om det inte kommer bli precis som på PT utbildningen kommer det säkert bli lika bra. Lika bra, men annorlunda. Och oavsett exakt hur det blir så ska det bli roligt! 

Nu får det vara slut på velandet!

Så. Beslutat. Avgjort. Anmält och inskickat. Till och med betalt!

Ibland är jag den mest veliga människa som finns. Tar allt på liv och död typ. Fast det bara, hmm, gäller en utbildning. Nu har jag iallafall gjort slag i saken, satt ner båda fötterna, och anmält mig till en massageterapeut utbildning med start i mitten på hösten. Ingen stor sak kan ju tyckas, men av någon anledning har jag tvekat, funderat, velat, bestämt mig, ändrat mig igen och så har jag hållt på sista tiden. Tills jag nu idag till slut tog det där sista beslutet och både anmälde mig och betalde kursavgiften. Innan jag skulle ångra mig igen. Just nu känns det riktigt jäkla bra faktiskt. Skönt att jag anmälde mig till slut!!

PT utbildningen var helt klart bland det roligaste jag har gjort i mitt liv. Och nu ska jag få gå en utbildning till, vidareutbilda mig inom hälsa och friskvård, och få ytterligare ett ben att stå på. Det tror jag kommer bli bra för mig. Jag ska gå även denna utbildning på Axelsons och bara det kommer bli jättekul, välrenommerad skola med lång tradition. 

Kommer bli lite som att komma hem igen!